Det verkar finnas en väldig okunskap i Sverige vad gäller hjärnforskningen och vad den innebär för människor på bägge sidor. Dels de som ansvarar och utför forskningen och dels de människor som utsätts för den. Därför är det ytterst nödvändigt att sprida detta dokumentet, utgivet av Stockholms Universitet. Många tidningar lägger bara ut oinspirerade och oredigerade nyhetsartiklar som kommer in från t ex TT, utan kommentarer över huvud taget. Detta är så fel och fegt. Därför kommer detta dokument att ha kommentarer efter i stort sett varje påstående, stycke och uppgift, i ett ärligt försök att förklara vad som pågår i detta vårt land. Alla kommentarer är skrivna med Italic skrift för att förhindra missförstånd i onödan.
Denna forskning bedrivs av ca ett hundra tusen forskare över hela världen, så detta är inte något forskare och vetenskapsmän tar lätt på, utan fakta kvarstår att man arbetar dygnet runt och har gjort så i många år, allt för att få bli den förste som knäcker ”koden” till våra hjärnor. Detta gör det kanske lättare att acceptera möjligheten till att det inte är omöjligt att flera tusen människor har olika sorters hjärnimplantat inopererade eller injicerade och att de sitter både i våra hjärnor och på mängder av andra ställen i våra kroppar. För trots allt handlar det i slutänden om att både skapa en datorhjärna och tjäna ofattbart stora summor pengar. Då gäller det att kopiera av allt, även det som till synes bara kan ha en perifer anknytning till forskningen.
Läs igenom detta inlägg i lugn och ro, med kommentarer och förtydliganden där sådana kan vara nödvändiga för den som kanske inte är helt insatt i allt som sker bakom väl låsta dörrar.
Hjärnan med omkring hundra miljarder hjärnceller anses vara det mest komplexa objektet i vårt kända universum. Anders Lansner använder sina kunskaper om datorer och programmering för att förstå hur hjärnan fungerar, bland annat hur rörelser och minnen skapas. (Detta går inte att utföra utan att använda en människas hjärna)
– Vi bygger matematiska modeller av nervceller och nätverk av nervceller. Sedan studerar vi modellerna med hjälp av superdatorer. Det är samma teknik som används när forskare modellerar väder och bilkrockar, säger Anders Lansner, professor i datalogi. (Det är omöjligt att göra en modell av något utan att ha originalet framför sig)
Anders Lansner leder forskargruppen CBN, Computational Biology and Neurocomputing, som har medlemmar både från Stockholms universitet och KTH. Gruppen utnyttjar matematik och datorsimuleringar för att förstå biologiska system, främst nervsystemet. Området, som också kallas beräkningsbiologi, är inte nytt, men har fått ett rejält uppsving de senaste åren. (Anders Lansner leder också mängder av andra företag och forskarteam, vars enda arbetsuppgift är att skapa en datorhjärna. Det är enkelt att googla fram den informationen)
– Under 25 års tid har vi fört en undanskymd tillvaro. Det är en enorm skillnad nu, bland annat i intresse från anslagsgivare, säger Anders Lansner, som började sin forskarbana i början av 1980-talet. Länge sågs denna forskning som något som hörde framtiden till, fortsätter han. Nu har insikten kommit att det är omöjligt att ta hand om all information om hjärnan utan att utnyttja IT och databaser och simuleringar. (De ”anslagsgivare” som nämns är bl a AstraZeneca och IBM. De har investerat flera miljarder i olika projekt för att få bli först med en datorhjärna)
Nytt forskningsfält växte fram
Berättelsen om Anders Lansners karriär är också en berättelse om forskningsfältets framväxt. Efter att ha studerat biokemi på KTH under 1970-talet jobbade han sedan i flera år med kemiska hälsorisker. Hans stora intresse för datorer, datorprogrammering och hjärnan förde honom dock tillbaka till KTH. (Hans intresse har växt till en nivå där inga moraliska eller etiska regler längre synes gälla . Tack vare skyddet från den svenska Psykiatrin, läkare, FOI, Säpo och de under hans tid sittande regeringar har möjliggjort detta. Sverige är det enda land i världen där en forskare kan döda sina ovetande försökspersoner, vilket lett till att vi har flest antal internationellt kända forskare här, för de blir inte straffade som i sina hemländer. OBS att Sverige är det enda landet i västvärlden som vägrat skriva en särskild lag mot tortyr)
Forskningen växte sakta. Länge bestod gruppen av Anders och en kollega, Örjan Ekeberg. På 1990-talet var arbetet delvis inriktat på att utveckla så kallade neurala nätverk – att med kunskap om hjärnan bygga datorer med artificiell intelligens. 2002 tillträdde han en professur vid Stockholms universitet i datalogi med inriktning mot tillämpningar inom naturvetenskapen, och 2005 fick man ett större anslag som gjorde det möjligt att anställa två etablerade forskare, flera doktorander och köpa ny utrustning. (Hur får man kunskap om neurala nätvärk i hjärnan om man inte kan studera massor av friska hjärnor i sin vardagliga miljö? Hur kan man annars veta att det neurala nätvärket annars är friskt? Forskare måste ha friskt arbetsmaterial)
– Det var en vändpunkt. Då fick vi tillsammans med några andra forskargrupper medel för att starta Stockholm Brain Institute. Men hade inte vårt eget grundarbete gjorts, hade vi inte haft något att bygga vidare på, säger Anders Lansner, som poängterar hur viktigt det är att även forskning som ännu inte nått uppmärksammade resultat får ekonomiska medel att fortsätta. (Ekonomiska medel har de minsann fått, eller vad sägs om ett ”litet” bidrag från IBM med världens största superdator? Och sedan hundratals miljoner som blir miljarder när alla de olika projekten sammanställs. Givetvis kommer det mesta från skattepengar. Vi, folket, betalar alltså för att Anders Lansner ska tortera våra hjärnor)
Unikt samarbete om hjärnforskning
Stockholm Brain Institute (SBI) tog fart 2005 och invigdes formellt hösten 2007. SBI är ett unikt samarbete mellan Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet, som samlar tio internationellt framstående forskargrupper. Tillsammans ska forskarna studera hjärnan ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, bland annat inom genetik, neurovetenskap och psykologi. (Vänligen lägg märke till att i början av skrivelsen nämns bara Sthlms Univ, nu talas det även om KI, KTH och 10 TIO forskarGRUPPER. Det går inte att utföra ovan nämnda forskning på annat än friska människor. Det tragiska är att Sverige valt att gå den smärtsamma tortyrvägen i stället för den smärtfria forskning som är möjlig, men uppenbart inte önskvärd här. Varför? Det är många som undrar över samma sak)
Hos SBI finns också den superdator Anders Lansner och hans forskargrupp använder. Med sina tvåtusen parallella processorer kommer den ändå inte i närheten av hjärnans förmåga att hantera information. (Det känns minst sagt märkligt att inte ett enda ord nämns om alla de andra superdatorerna de kopplar ihop sig med och då får så enormt mycket mer datorkraft, men detta vill de uppenbarligen inte avslöja här. Då kanske för många vanliga människor förstår vilka hemska brott som pågår i jakten på datorhjärnan, ära och berömmelse. Frågan alla bör ställa sig borde vara: Är det verkligen värt alla dessa människoliv som torterats till döds?)
En mänsklig hjärna består av hundra miljarder nervceller. Nervtrådarna, som binder samman cellerna i ett oerhört intrikat kopplingsschema, är 600 gånger tätare än dagens bästa datorchip. Om alla nervtrådar läggs i en lång rad skulle de nå omkring tio miljoner kilometer – 20 gånger avståndet mellan jorden och månen. Det gäller alltså att fokusera insatserna på vissa av hjärnans funktioner och delar. (Här avses alla våra sinnen, syn, hörsel, smak, lukt och känsel, plus det allra mest privata som finns, det egna jaget. Anders Lansner vill dock ha hela hjärnan, inte en koppling. Därför sker hopkopplingarna mellan flera superdatorer. Därför sker övergreppen på så fruktansvärt många människor)
Tillsammans med Karolinska institutet studerar Anders Lansner och hans forskargrupp hur rörelser genereras i nervsystemet, särskilt i ryggmärgen. (Detta sker genom signaler från labbet till alla de försökspersoner som, mot sin vilja, tvingas leva med dessa implantat i sina kroppar. När en forskare i Sverige vill uppnå resultat använder han medvetet våld och tortyr. Det är inte en nödvändighet, det är ett val han/hon en gång i sitt liv själv valt)
Studier av minne och tänkande
I andra projekt studerar man tänkande, minne och perception, bland annat med utgångspunkt i teorier om så kallade cell assemblies, cellgrupper. Teorin, som först formulerades av den kanadensiske neuropsykologen Hebb 1949, säger att byggstenarna i våra tankeprocesser är cellgrupper som bildas när samtidigt aktiva nervceller kopplar ihop sig. Dessutom deltar gruppen i ett EU-projekt, Facets, vars syfte är att utveckla och förfina de metoder som används för att studera hjärnbarken. (Här nämns för första gången öppet att de utför experiment på människor! Dessutom det faktum att detta var känt redan 1949! Skulle forskare idag använda möss? Skulle inte tro det)
– Datorsimulering är idag ett viktigt hjälpmedel för att komma vidare i vår förståelse av vad som sker i hjärnbarken, det yttre skiktet av hjärnan som är involverad i många komplexa funktioner, säger Anders Lansner.
Det praktiska arbetet sker i nära dialog med forskare som studerar hjärnan utifrån praktiska experiment, bland annat i djurförsök. Anders Lansner och hans kollegor bygger matematiska modeller och genom datorsimuleringar prövas sedan hur väl modellerna stämmer med de praktiska resultaten. Med sådana gemensamma insatser kan forskarna komma framåt snabbare. (…praktiska experiment, bland annat i djurförsök…stämmer med de praktiska resultaten. Det är människor som är ”de praktiska resultaten”. Allt annat är helt enkelt omöjligt. De resultat som önskas uppnås är på så hög nivå att inga djur kan över huvud taget uppnå den intelligensnivå som är nödvändig för att ”de pratiska resultaten skall kunna stämma”. Detta är inget annat än samma förtäckta ordalag som Joseph Mengele använde sig av med sitt propagandamaskineri)
– Våra modeller börjar bli användbara för att göra experimentella förutsägelser. Då kan man göra mer fokuserade experiment och undvika mindre informativa experiment, säger Anders Lansner.
Simulering av minnesprocesser
Tillsammans med professor Lars-Göran Nilsson vid Psykologiska institutionen hoppas Anders Lansner kunna starta ett nytt projekt som ska simulera dynamiska minnesprocesser i hjärnan.
– De har en unik databas där de har följt personer under tiotals år, och bland annat gjort minnestester. Vi ska försöka göra modeller av åldersförändringar i hjärnan utifrån dessa resultat. (Hur är det möjligt att ”följa personer under tiotals år” om de inte har implantaten i sina kroppar! Det finns absolut ingen, med korrekt information om implantatens ännu så länge fruktansvärda bieffekter, som frivilligt skulle utsätta sig för denna tortyr ens en vecka, inte ens en dag eller timme! hur troligt är det då att någon frivilligt skulle ställa upp i tio år? Det är därför nödvändigt att lära sig tänka och förstå hur verkligheten är och fungerar, även när det som här gör ont ända in i djupet på varje hederlig människas hjärta och själ!)
Miljön vid Stockholm Brain Institute, och de forskare som samverkar, beskriver Anders Lansner som unik i Europa. Han ser med tillförsikt på vad det gemensamma arbetet kan åstadkomma. (Ja, självklart är det verkligen unikt och de kommer att åstadkomma underverk med sin forskning. Dock kommer en oerhört stor mängd människor under tiden att tvingas leva länge länge under den svåraste formen av tortyr, som t o m leder till att dessa stackars offer antingen begår självmord eller mördas, om de kommit för nära sanningen om vilka namnen är på de som utför dessa hemska dåd. Tyvärr verkar det varken skrämma eller bekomma förövarna över huvud taget)
– Att starta upp SBI tar tid, de olika universiteten har delvis olika kulturer. Men jag tror på en explosiv utveckling de närmaste åren, när metoder och kontakter mellan forskare blir allt mer etablerade, säger Anders Lansner. (Visst tar det tid. Det gjorde det för Josef Mengele också, men det fick/ville vi inte veta förrän liklukten spred sin hemska doft över Europa och då hade det gått rätt många år. Det har nu redan gått fem år sedan SBI startade…)